Gitsie

28 december 2009 08:57

Hmm...just katter är jag ingen expert på, hade frågan gällt hundar däremot så hade jag varit den rätta. :)
Men en del sorters katter är nog i större behov av sällskap än andra tror jag, jag vet flera som har mer än en katt men katterna tittar aldrig åt varandra och sedan andra där katterna nästan verkar sammanväxta.

fia0411

28 december 2009 10:10

God fortsättning!
Nu ska vi ut och leka i snön :)
(lämnar några katt tips sedan )

Mija

28 december 2009 10:15

Jag har haft en jättego katt. Hon var väldigt kelig och följde mig överallt. Men som alla katter ville hon oxå sova under täcket (eller i linneskåpet, bland rena lakan), i flera timmar om dagen. De gillar ju som sagt att få dra sig undan. Hon älskade att leka när hon var på det humöret, så jag hade snören med prassliga papper som hon fick hoppa efter när jag drog och slet i det. På kvällarna låg hon alltid i mitt knä och hon gillade att bli kliad och masserad i skinnet. Tyvärr hårade hon extremt mycket, till jag fick ett husmorsråd att ge henne en tsk matolja om dagen. Och då slutade det faktiskt!
Någon gång då och då lämnade jag henne ensam en halv dag + natt, och det gick bra, även om jag blödde i hjärtat att lämna henne. Hon var mitt lilla barn på den tiden, och hon var jätterolig att umgås med. Hon var en blandning mellan bondkatt och angora, ortoligt snäll. Det enda som var jobbigt var att få väskor och skor nedkissade, om man glömt fixa kattlådan tillräckligt ofta... Visst är det ett jobb att ha katt, men inte lika mycket som hund givetvis. Själv har jag faktiskt börjat fundera på att skaffa en katt igen.
Alla katter är ju olika, finns ingen som är den andre lik... :-)
Det här gav väl kanske inte någon hjälp i den mening du önskade, men lite vägledning kanske det blev ändå. *s*

/Mija

Monica

28 december 2009 17:45

Vi har ju i stort sett alltid haft katt, vår Fritte blev ju drygt 17 år. Nu har vi ju lille Sigge snart 7 månader gammal.... som är väldigt busig men oändligt älskad ändå, trots att han till exempel välte julgranen på juldagskvällen.En katt är väldigt självständig, åtminstone vanliga bondkatter som vi alltid har haft, så är din pappa intresserad av en katt så tycker jag att du ska skaffa en vanlig bondkatt, men smaken är ju olika förstås.En kattlåda med kattströ är ju nödvändigt och jag kan till 99,9 procent lova att katten går till lådan från första stund.En del katter är väldigt keliga och en del vill helst inte bli kelade med, alla har olika personligheter, liksom vi människor har. Vår Fritte var en ganska så bestämd och lite tjurig katt, det var i stort sett bara jag som dög att ligga i knät på, till skillnad mot Sigge som är mycket kelig och slickar oss i ansiktet så fort han kommer åt . Vill du ha mer upplysningar får du gärna fråga, kan jag svara så gör jag det gärna.

Ha en bra kväll!

Julia

28 december 2009 21:33

En mycket bra idé, MEN prata med papsen först! Kisse lever i ca 15-år, det måste man ta med i beräkningen.

Jag håller med Monica, katter är personligheter. Det bästa är att kisse får välja din pappa!
Jag hade turen att bli vald av Smulan och hon blev min TROTS att hon egentligen var såld, men köparen hade inte sett henne än.
Gosigare kisse finns bara inte. Hon kelade med oss genast och somnade i mitt knä efter 5 minuter på golvet med henne och hennes syskon - dom var 8 i kullen.

Som sagt, sandlåda, matskålar och inte minst en klösmöbel så att inte soffan och andra möbler blir sönderklösta.

En bra idé är ju att skaffa 2 på en gång. Då har dom sällskap av varandra då ingen är hemma.
Med tillgång på mat och vatten klarar dom ledigt ett dygn vid behov.

Fråga gärna mer specifikt, så svarar jag.

Kram

Petra

29 december 2009 10:38

Ska det vara inne eller ute katt. De flesta inne katter vill gärna ha sällskap.
Du har fått många bra råd. Är det något speciellt du undrar över så fråga. Haft katt hela livet princip. Mitt favoritdjur. Haft både innekatter o utekatter. Som mest var de 3, nu bara 1, o han behöver inget sällskap.
Lycka till!!!