Idag var jag hos tandläkaren. Frivilligt. Jag ville laga ett hål. Så bidde det inte. Ett gäng röntgenbilder togs. Tandläkaren kollade mina skalfasader. Jag fick en cool saltblästring (eller vad den korrekta termen nu är) som putsade alla gaddarna.

Tandläkaren: Nu ska vi se på bilderna.

Jag: Hur ser det ut? Är det illa?

Tandläkaren: Det ser bra ut!

Här drar jag en lättnandes suck... Säg den lycka som varar...

Tandläkaren: Men du har några hål. Titta här.. och här.. och här.. och här.. och här.

Jag: Va?! OJ! Nä?

Tandläkaren: På den tanden är det ett ganska stort hål.

Jag: Det är ju för fan halva tanden!!

Tandläkaren: Ja, jo.. det är ju ganska stort.

Jag: Men...

Tandläkaren: Det ligger ganska nära tandroten. Har vi otur måste vi rotfylla.

Jag: VA?

Tandläkaren: Ja, men bara kanske. Det ser vi när vi borrat lite.

Jag: Men.. ROTFYLLA?! Det gör man väl bara på gamla gubbar?!

Tandläkaren: Höhö.. Ja, det också.

Jag: Nää... Det är ju svindyrt och gör skitont.

Tandläkaren: Ont? Det känns inte. Det är bara på gamla filmer det gör ont.

Hu hu. Fy fan. Dags att börja hora?