Häromdagen köpte vi puréburkar för 6-månaders bebisar till Elvispen. I tre dagar fick han dessa och varje gång klöktes han och tyckte det var förjävla äckligt. Vi kom på att det är nog konsistensen som han hakar upp sig på. I 6-månadersburkarna är maten mindre finfördelad och består av små, mjuka bitar. Detta var skitäckligt tyckte Vispen.

Så vi tänkte att vi köper en mixer och mixa maten till honom. Men -tugga måste han ju lära sig tänkte vi. Så vad gör man då? Jo, då delar man gurka i små pyttebitar och ger till Vispen som han själv får plocka och leka med och vad tror ni han gör? Han tuggar och tuggar, skrattar, tuggar och tuggar och sväljer.

Fy fan så söt han var när han åt de små gurkbitarna. Så tugga kan han alltså. Trots avsaknaden av gaddar. Antagligen är det väl så att 6-månaderspurén som består både av "sås" och bitar blir för mycket för liten Visp att hantera och han reagerar med att grymta och klökas. Men rena bitar mat går bra. 

Imorgon övar vi vidare på att tugga. 

Idag fyller världens bästa Elvisp 6 månader!

Var tog detta halvåret vägen? 

Tiden har väl aldrig gått så fort som den gjort sedan Elvispen föddes, men det har minsann varit det bästa halvåret vi upplevt.

Idag kom Elvispens gammelfarmor- och farfar (dvs. min farmor och farfar) på improviserat kalas. Därefter körde vi till Elvispens farmor och farfar där hela Pappa Elvisps familj befann sig. Snart dök också Morfar Elvisp upp och det hela började arta sig till ett helt släktkalas. 

Vuxit har han gjort, vår Elvisp.

Tre dagar och på väg till BB för återbesök och provtagning.

6 månader och snygg i Villervalla-body.

Idag kom kläderna från villervalla som jag beställde: Så fina och otroligt härliga färger!

När Elvispen bestämt sig för att sova och inte sitta här i mitt knä och banka nappen i bordet sitt allra hårdaste så kommer foto. 

Sedan Elvispen föddes har jag haft ett gott öga till kläder från Villervalla. Inte för att jag ens köpt några kläder därifrån utan för att jag tycker deras idé med starka rejäla färger och matchande plagg är förjävla bra.

Så igår satt jag länge och väl och tittade genom sidan (som fö märkligt nog är den enda sida jag sett som inte har rediga bilder av plaggen utan datorgjorda/tecknade -inte bra) och beställde en uppsättning till Elvispen. Det ska bli spännande att se hur kläderna är i verkligheten och om de uppfyller mina förväntningar.

Ikväll ska vi på lite fest. Elvispens ena fadder tillika Farbror fyller år. Elvispen har packat sin väska (nåja -slavdrivare som han är så ordnade han viss hjälp med det där) med gröt och fruktpuré, ett gäng blöjor, napp och present till sin farbror.

 Just nu passar han på att vila lite klok som han är. Han vet, vis av erfarenhet, att det är bäst med en extra tupplur innan party så han orkar övervaka eländet i ett par timmar innan det är dags för John Blund att attackera.

Vi måste fått ett praktexemplar till barn. Söt som få, givetvis, men så förbannat nöjd och glad alltid.

Idag vaknade jag klockan 09. Elvispen tio minuter senare. 

En förmiddagpromenad och lunch senare åkte Familjen Elvisp till KappAhl för att uppdatera Elvispens garderob. Samtidigt invigde vi sittdelen till vagnen och Elvispen såg fascinerat på omvärlden.

På torget gick en gubbe med skylt på magen och en låtsasanka på hjul som grät som ett barn. Det var nåt om att inte döda fjädrar (jo, jag vill minnas att det var så det stod på gubbens lilla egentillverkade skyt på magen).

Därefter till zooaffären för att uppdatera akvariet. Elvispen fick skrattanfall åt en fisk. Detta följdes av en sväng på EKO men här börjar Elvispen bli trött så han är ju inte dummare än att han drar snutten Kalle Kanin för ansiktet och somnar. 

Väl hemma blev det mat och kvällsgröt. Och återigen skrattanfall. Riktigt åt vad vet vi fortfarande inte.

Nu sover Vispen och har sagt gonatt för idag. 

Vänta här nu! Menar Henrik (se den gröna rutan till höger) att tygblöjorna ska ligga nerbajsade och fuktiga i TRE dagar innan de tvättas?! Det kan väl ändå inte vara hälsosamt? Eller har jag fattat något fel nu?

Örk säger jag. Snacka om odör och bakteriehärd jävlig nog att ta dö på svininfluensan.

Idag har vi besökt Elvispens gammelfarmor- och farfar (dvs. min farmor och farfar). Alla tre lyser upp som barn på julafton när de träffas. Det är särskilt kul att se hur gammelmodige gammelfarfar blir mjuk i ord och sinne när liten Elvisp ler mot honom.

Elvispen passade på att tugga på deras golvlampa och soffa. Man ska ju ta de tillfällen som bjuds.

Vi fick även veta att gammelfarmors mor och hennes syskon var vackert rödhåriga när de levde och förstod genast varifrån Elvispen fått sin bedårande hårfärg ifrån. Nu får vi bara se om han får behålla den eller inte eftersom han sedan han föddes blivit ljusare och ljusare i sin hårfärg.