Nu är jag kontrollerad och hemsläppt med order om att vila och ta det lugnt.

Vi fick ta CTG där förvärkarna registerades (bra att det kom just då så känns det bättre eftersom ingen kan misstänka mig för att hitta på eller vara övernojjig). Elvispen visade sig från sin bästa sida och fotade CTG-plattorna flera gånger. Duktig Elvisp.

Ett ultraljud gjordes och endast en liten liten påverkan på livmodertappen kunde mätas, vilket är bra. Dock vet vi ju inte när denna påverkades, om det tagit månader eller om det är sen igår.

Jag ska iallafall nu vila och ta det lugnt. Jag ska göra mitt bästa. Elvispen får minsann bo kvar iallafall tre veckor till tycker jag.

Barnmorkan gjorde bedömningen att jag bör göra en koll på förlossningen så att allt är i sin ordning. I eftermiddag har jag fått tid. 

Det är onekligen spännande att vara gravid, man vet aldrig vad som väntar. 

Samtidigt blir jag trött på mig själv för jag känner bara att jag är till besvär och tar upp viktig tid och egentligen borde avvakta... Jag får så dåligt samvete för att personalen på sjukhuset måste lägga tid på mig när allt säkert är som det ska ändå. Fan vad dum man är.

Sitter och väntar på att "min" barnmorska ska ringa upp mig efter mitt lämnade meddelande. Jag har nu, i två dagar, haft massa förvärkar som oroar mig. De känns annorlunda mot de gamla vanliga sammandragningarna. Kanske bara kroppen som övar sig? 

Svårt att veta när allt är för första gången.

Vecka 34 idag. Hej vad det går!

Idag känner jag mig höggravid. Det är nog första gången jag känner mig sån. Innan har jag "bara" känt mig gravid.

Jag är precis inkommen efter en eftermiddagsrunda med Hunden. Idag (dvs. innan promenaden) kände jag pigg efter att ha vilat en stund så jag tänkte utöka vår promenadrunda lite idag. Det blev ungefär 400 meter längre sen fick jag ont. Ont i rumpan/svanskotan och ont framtill... ja, typ skelettbenet framtill som jag inte vet vad heter men kallar "fittben." 

Vaggar som en  pensionerad pingvin och grimaserar vid varje rörelse.

Aj! Aj som fan!

Allt för några löjliga jävla 400 meter extra!

Ligger i soffan med min lille söte dator och känner mig trött. Jag har haft något som liknar mensvärk i eftermiddag samt lite sammandragningar.  Kan värken vara livmodern som växer kanske så det egentligen borde kallas växtvärk?

Den blivande Pappan ska köpa hem lösgodis när han kör hem från jobbet. Han är nog den bästa tänkbara blivande pappan på alla vis (och inte bara för att han köper godis givetvis). Han kommer bli den bästa pappan jag kan tänka mig!

Nu är det inte så länge kvar till Elvispen kommer, drygt 6 veckor tror jag det är! 

Idag vaknade jag med huvudvärk. Känner mig allmänt dassig. Förskylning? 

Planen idag är iallafall att få upp julgardinerna. Jag orkade aldrig sätta upp dem igår. Allt tar numera fyra gånger så lång tid eftersom jag fort blir trött och andfådd. Dessutom är det förjävla tradigt att stryka gardiner! 

Utöver det ska jag nog bara ta det lugnt. Känner att jag orkar inte så mycket annat idag. 

Hur jävla lång tid ska det behöva ta innan man får beslutet om hur mycket/lite man får i föräldrarpenning!? Jag skickade in alla papper i vecka 18, jag är i vecka 32 nu. 

Fan. 

Imorgon ringer jag och klaga! 

Mitt usla järnvärde på 103 har på två veckor stigit till hela 118! Så högt har jag aldrig haft någongång. Låg på 108 på inskrivningen. 

Men det känns att järnvärdet gått upp, mycket piggare och gladare än jag varit på länge. Härligt!!

Bebis ligger som han ska! Goda nyheter alltså. Huvudet ner och rumpan upp. BM misstänker att han är en ganska liten bebis så det ska bli spännande att se på tillväxtultraljudet nästa vecka hur stor han beräknas vara. 

Allt var så bra så med både mig och bebis. Kan ju inte vara bättre. Nu är det bara 8 veckor kvar, sen blir han vräkt. Ska bli så kul att träffa han!