Något fotande av magen blev det inte, idag heller. Imorgon kanske? 

Äppelmos är inhandlad så frukosten är räddad inför imorgon.

Föräldrarutbildningsträffen är också avklarad idag. Det handlade om förlossningen idag. Jag tror inte jag vill förbereda mig mer nu. Jag tror jag vet vad jag behöver veta. Jag vill försöka ta det som det kommer.

Tror jag...

Jag har börjat fundera kring att skriva ett förlossningsbrev. Min tanke är att bara ta med sådant som är särskilt viktigt för oss och utelämna mer eller mindre självklara saker. Jag antar att alla vill undvika att tex. spricka och tänker då att det är onödigt att skriva.

Jag vill dessutom hålla brevet till max en sida och i punktform.

Ni som är eller har varit gravida, vilka är era tankar kring detta med förlossningsbrev? Onödigt? Bra att skriva? Vad bör man ha med/inte ha med? 

Inatt sov jag fem timmar i sträck! Det är rekord och har inte hänt sedan Elvispen flyttade in. I normala fall vaknar jag minst en gång i timmen för att 1) kissa och/eller 2) det gör ont någonstans på kroppen.

Vilken chock jag fick när jag vaknade kl 08 och insåg att jag sovit sen klockan 03. Så jävla skönt! 

Jag tycker jag börjar piggna till lite. Jag känner mig gladare, lugnare och mer rofylld än innan. Jag har visserligen mer ont nu och jag känner hur jag blir klumpigare och klumpigare men det är nästan så det gör mig glad. 

Genom att bli klumpigare vet jag ju att Elvispen växer. Genom att jag får ondare vet jag att Elvispen (på något underligt sätt) ska lyckas pressa sig ut genom det där minimala hålet...

Jag sover bättre. Kanske är det sömnen som är så avgörande så det är därför jag mår bättre? Man brukar annars läsa hur man sover sämre och sämre i takt med att magen växer, för mig verkar det vara tvärtom. 

Jag är glad!

Blev det något fotograferande av magen igår? Nopp, inte igår heller.

Idag kanske?

Imorgon tänkte jag ta nya foto på Elvispens boende (läs: magen). Det var ett bra tag sedan sista tyvärr, vi måste skärpa oss -jag och den Blivande Pappan. 

Egentligen skulle vi ta foto varje vecka hade vi tänkt. Det har blivit i vecka 6, 8 och 24. Hopplöst dåligt ju. 

På PLUS-sidan

• Blodtryck
• Elvispens ljuvliga hjärtljud (i kombination med hicka)
• Vikt (ja, jag är nöjd med +9 kg i vecka 30)
• Glukosbelastningen (se förra inlägget)

• SF-måttet ligger fortfarande exakly i mitten

På MINUS-sidan

• Järnvärdet som dippat till 103
• Vi blev borttappade inför starten av föräldrarutbildningen, fick ingen kallelse och missade första träffen. 
  

Idag var det så dags för glukosbelastningen hon barnmorskan. Anledningen till detta är att undersöka så man inte har eller riskerar att få (graviditets)diabetes. Jag hade förberett med att ta med en citron då drickan man ska dricka är rejält söt.

Med en styck citron i den iskalla drickan så gick det förvånansvärt lätt att dricka upp. Jag mådde inte heller illa vilket jag har förstått är vanligt eftersom detta görs på fastande mage.Efter att allt är uppdrucket får man sitta och vänta/vila i två timmar. Lite sömningt och lite tradigt var det allt. 

Därefter följde ett stick i fingret varpå dommen kommer omgående: icke diabetiker, eller ens i närheten, löd min diagnos. Mina värden var alltså bra. Skönt!

Tilläggas kan att Bebis fick värsta sockerkicken och verkligen gjorde själv för namnet Elvispen! :-)